Rumänien, Sydkorea, USA – länder där statens institutioner avslöjats som så svaga och korrumperade att de gett makthavare möjlighet att försöka upphäva demokratin.
Men det är bara tre flagranta exempel på hur demokratin undermineras när folkrörelser och partiorganisationer försvagas och inte kan agera som motvikt när statsapparaten utnyttjas av makthavare för att befästa sin makt. Det riskerar att hända även i Sverige.
+ I Rumänien såg högerextreme Călin Georgescu ut att bli vald till president med hjälp av massiv rysk progaganda och paramilitära grupper. I sista stund stoppade konstitutionsdomstolens domare, utsedda av regeringspartierna, hela valet. Georgescu kallar det ”statskupp” och hans väljarstöd fortsätter att öka.
+ I Sydkorea utlyste president Yoon Suk-Yeol undantagstillstånd och krigslagar sent på kvällen. Men innan militärerna hann ta över parlamentet ingrep protesterande folkmassor och hjälpte parlamentarikerna att upphäva presidentens beslut. Politikerna har ändå inte kunnat enas om att avsätta presidenten och hotet om militärkupp är inte över.
+ I USA hotar Donald Trump att hämnas på de politiker, åklagare och domare som utrett hans försök att upphäva valförlusten 2020. Domarna i högsta domstolen som han själv nominerade under sin första mandatperiod har gett presidenten en nästan oinskränkt makt – ”The Supreme Court Gives the President the Power of a King”.
Rumänien rankas långt ner på frihets- och demokratilistan med en 31:e plats i Europa, av Freedom House.
Någon självständig folkrörelse fick aldrig möjlighet att utvecklas under kommunistdiktaturen. Men misstron mot den politiska eliten är stor efter störtandet av diktatorna Nicolae Ceaușescu 1989 då landet fortsatt att styras av politiker med rötter i den forna kommunistregimen. Rader av ledande politiker och premiärministrar har avslöjats i korruptionsskandaler men partierna har fortsatt behålla makten.
Det har skapat en grogrund för missnöjespartier att lansera sig som folkets röst för att stoppa elitens maktmonopol. När den okände Călin Georgescu plötsligt fick massivt stöd på TikTok från kriminella plattformar med ryskt ursprung och kända influerare lyftes han till segrare i presidentvalets första omgång.
Regeringspartierna räknade med att deras huvudkandidat, premiärminister Marcel Ciolacu(S), skulle vinna med hjälp av sina trogna väljare. Konstitutionsdomstolen hade också redan före presidentvalet stoppat en av de högerextrema valkandidaterna, Diana Șoșoacă, utan motivering.
Efter chockresultatet med Georgescu på första plats och Ciolacu utslagen ingrep konstitutionsdomstolen igen och krävde omräkning av valsedlarna, trots att det inte fanns några uppgifter om valfusk.
Först godkände domstolen valresultatet. Men efter att den avgående presidenten Klaus Iohannis beslutat offentliggöra säkerhetspolisens rapporter om den massiva kampanjen från kriminella plattformar med ryskt ursprung och miljonbetalningar till influerare för att stödja för Georgescu gjorde domstolen en helomvändning i sista stund.
Polisen har gripit beväpnade män med gevär och machetes i bilarna på väg till en demonstration till stöd för Georgescu. Men det verkar inte ha avskräckt väljare. Hans nya konto på TikTok fick omedelbart 4,5 miljoner följare.
De EU-positiva partierna befarar att Georgescu ska vinna fler missnöjda väljare på konstitutionsdomstolens beslut trots alla avslöjanden om hans samröre med kriminella och letar nu desperat efter någon ny gemensam kandidat att lansera inför omvalet i början av nästa år.
I Sydkorea, där många ännu minns militärkuppen 1979, uppstod däremot snabbt en folklig mobilisering för att försvara demokratin. Flera av dagens politiker deltog i kampen mot diktaturen och insåg direkt att de snabbt måste ta sig till parlamentet för att stoppa presidentens kuppförsök. Det var också människor i 50-årsåldern som minns militärstyret som tog sig dit och ledde protesterna.
Nu råder politiskt kaos efter president Yoons försök till statskupp. Hans regeringsparti har blockerat oppositionens förslag om att ställa honom inför riksrätt. Men polis och åklagare agerar med razzia mot presidentpalatset och gripandet av flera ministrar.
USA har under hela 1900-talet haft svaga folkrörelser och fackliga organisationer med svagt politiskt inflytande jämfört med andra västländer. Och under de senaste decennierna är det högerextrema rörelser som växt sig allt starkare, med en historisk vändpunkt 6 januari 2020 med stormningen av kongressen på uppmaning av Donald Trump för att försöka stoppa valets segrare Joe Biden från att utses till president.
Att Donald Trump trots detta segrade i årets president val bekräftar hotet mot demokrtian i USA. Även om Trump har sagt att han ”bara ska agera som diktator en dag”.
Sydkoreas Yoon och USA:s Trump är inte ensamma.
Donald Trump ser Ungerns Viktor Orban som en förebild:
”He’s a very great leader, very strong man. Some people don’t like him ’cause he’s too strong.”
Orban har på ett systematiskt sätt urholkat demokratin i Ungern och stärkt sina möjligheter att behålla makten genom att ändra valsystem, avskaffa rättssystemets oberoende och inskränka mediernas frihet.
Orbans efterföljare i Slovakiens Robert Fico och Polens Jaroslaw Kaczynski har försökt följa i hans fotspår.
I Polen lyckades de demokratiska krafterna och en stor proteströrelse mot bland annat abortlagarna rösta bort den ultratnationalistiska regeringen i fjol. I Slovakien samlar oppositionen till stora protester mot premiärminister Robert Ficos ”hot mot demokratin”.
Men precis som i Rumänien kan de politiska makthavarnas försök att utnyttja statsapparaten för att stoppa antidemokratiska partier leda till motsatt effekt.
I Tyskland har högerextrema AfD klassats som ett hot mot demokratin och övervakas av säkerhetspolisen. Men trots det har stödet för partiet växt och AfD blev i höstas största parti i ett delstatsval.
De tyska väljarna är besvikna över den S-ledda regeringskoalitionens beslutsoförmåga och AfD ser ut att bli näst största parti i det framtvingade nyvalet i februari.
Sverige rankas som tvåa av Freedom House på frihet- och demokratilistan i Europa. Men demokratin har ändå växande brister.
Folkrörelserna som är grunden för den ”svenska modellen” har tappat medlemmar och inflytande. Även partiernas medlemstal har rasat från 1,3 miljoner på 1960-talet till officiellt drygt 200 000 i dag.
Politiker gör snarare snabbkarriär efter att ha tjänstgjort som talskrivare än via träget arbete i partiföreningen. Den politiska skolningen ges hos näringslivsägda Timbro. Förlorar partiet valet kan man få tjänst som lobbyist för att hjälpa företag att påverka politiken fram till nästa valseger.
I lobbyföretagen jobbar tidigare S-pressekreterare åt Göran Persson sida vid sida med fd M-industriministrar för att hjälpa vapenindustrin. Svenska politiker har inte ens infört lobbyregister som andra länder för att förhindra hemliga påverkanskampanjer trots kritik från Europarådets anti-korruptionsövervakningsorgan Greco.
”GRECO recommended introducing rules and guidance on how persons entrusted with top executive functions engage in contacts with lobbyists seeking to influence governmental processes and decisions; and that sufficient information about the purpose of these contacts be disclosed.”
”GRECO concludes that recommendation remains not implemented.”