EU får en ny ”regering” den 1 december. Men Ursula von der Leyens andra kommission har ett svagare politiskt stöd för sitt regeringsprogram än hennes första. Och de konservativa har redan visat att de är beredda att liera sig med den EU-skeptiska ytterhögern för att stoppa kommissionens planer.
Von der Leyensöker därför desperat stöd från alla politiska läger. Det gör märkligt nog att stenhårda politiska motståndare som Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har företrädare i den nya kommissionen och möjligheter att direkt påverka EU-politiken.
EU-parlamentet godkände von der Leyens nya kommission med röstsiffrorna 370 – 282. En betydligt lägre majoritet än VDL1 som 2019 röstades fram med 416 – 157. Och det lägsta stöd någon kommission fått från parlamentet när flera ledamöter i den traditionella majoriteten röstade nej som en demonstration mot extremhögerns ökade inflytande.
Efter flera månader av hästhandel och gisslantagande visade majoritetsalliansen i EU-parlamentet på onsdagen ändå till synes upp enighet bakom Ursula von der Leyens linje: ”We will work with all democratic pro-European forces in this House. And as I have done in my first mandate, I will always work from the centre.”
Manfred Weber, ledare för konservativa EPP-gruppen, där M och KD ingår, som bara för ett par veckor sedan röstat för urholkning av miljölagen för avskogning tillsammans med de tre högerextrema partigrupperna, kallade nu Viktor Orban, Marine Le Pen och tyska AfD för ”fiender” till EU. Och ”tackade” De Gröna för att de röstade för Ursula von der Leyen som ordförande för kommissionen.
Den här dagen nämnde Weber inte sin alternativa allians – ”Venezuela-majoriteten” – där EPP tillsammans med ytterhögerns grupper har 401 av de 720 platsena i parlamentet och redan flera gånger röstat tillsammans just med Orban, Le Pen och AfD emot förslag från S och Liberalerna. Valframgångarna i EU-valet i somras för extremhögern och konservativa EPP har försvagat den traditionella EU-positiva majoriteten i parlamentet.
I stället pekade Manfred Weber, Socialdemokraternas Iratxe García och Liberalernas Valérie Hoyer den här dagen på den uppgörelse där de lovar samarbeta och stödja det politiska program som von der Leyen lagt fram. En uppgörelse som kom till först efter direkta ingripanden från flera regeringschefer som Spaniens Pedro Sanchez(S) och Polens Donald Tusk(EPP).
Men löftet om samarbete fem år framåt är inte mycket värt eftersom det inte ingår något åtagande från Manfred Weber om att inte använda sig av ”Venezuela-majoriteten” efter behag.
Ursula von der Leyen har visat med sitt politiska program att hon vill fullfölja de klimatpolitiska lagstiftning som infördes under hennes första mandatperiod. Men hon såg redan i fjol hur hennes partikamrat Manfred Weber försökte stoppa naturrestaureringslagen. Han misslyckades då, men har nu bättre parlamentariskt läge.
Därför försöker von der Leyen sig på en avancerad balansgång genom att försöka locka till sig nya samarbetspartners från båda sidor.
Von der Leyen har sökt samarbete med Italiens regeringschef Giorgia Meloni i migrationspolitiken och ekonomiska stödprogram. Melonis kandidat till kommissionen Raffaelle Fitto nominerades också till en av posterna som vice ordförande av von der Leyen och med ansvar för regionalpolitiken.
Därmed hoppas förmodligen von der Leyen på samarbete med Giorgia Melonis ytterhögergrupp i EU-parlamentet. Melonis företrädare lovade rösta för den nya kommissionen, men polska PiS och svenska Sverigedemokraterna röstade nej.
SD:s Charlie Weimers har en öppen kontakt rakt in i den nya kommissionen till Raffaelle Fitto. Men Weimers verkade inte intressad av att försöka påverka vilka förslag som kommer från kommissionen. Utan i stället inrikta sig på att rösta ner förslag och urholka tidigare lagar.
-Vi ska använda den nya högermajoriteten för att förändra klimatpolitiken, sade Charlie Weimers i parlamentets debatt.
Ursula von der Leyen har också ansträngt sig för att få stöd av De Gröna, som röstade nej till hennes första kommission. De Grönas tidigare gruppledare Philippe Lambert har anlitats som hennes rådgivare. Och von der Leyen höll ett separat möte med de två gruppledarna dagen före omröstningen. De Gröna har också en direkt länk mellan den avgående och den nya kommissionen med den tidigare miljökommissionären Virginijus Sinkevičius som ny EU-parlamentariker i sin partigrupp.
-Vi vill samarbeta med EU-kommissionen för att hantera klimatkrisen. Men det var ett svårt beslut när Raffaelle Fitto från Italiens bröder är vice ordförande, sade gruppledaren Bas Eickhout.
Röstsiffrorna visar att en stor majoritet av De Grönas ledamöter till slut röstade ja till den nya kommissionen, medan Miljöpartiets ledamöter lade ner sina röster.
Även om EU nu har skaffat sig en politisk ledning för att möta de stora geopolitiska hot som väntar efter Donald Trumps valseger och det upptrappade kriget i Ukraina visar det folkvalda EU-parlamentet att det knappast kommer att vara någon stöttepelare att luta sig mot för den nya kommissionen.
När den särklassigt största partigruppen EPP redan under de första månaderna av mandatperioden demonstrerat att den är beredd att alliera sig med ytterhögern för att stoppa och ändra förslag från kommissionen talar det mesta för att det inte vara några undantag.
Ursula von der Leyen kunde under sin första mandatperiod få stöd från parlamentet för att pressa EU-regeringarna till mer långtgående lagförslag. Men den nya kommissionen lär i ökad utsträckning i stället få rikta in sig på att söka majoritetsstöd bland EU-regeringarna för sina politiska förslag. Och att regeringscheferna sedan får sätta in tumskruvarna på Manfred Webers partigrupp som man gjorde för att se till att VDL2 kunde få godkänt.