EU-budget: ”Frugala fyran” har blivit ”Förnuftiga sexan” – Men resultatet lär bli nya EU-skatter
Stefan Löfvens snålallians som sade tvärnej till höjd EU-budget kallade sig Frugala fyran. Men resultatet blev att EU för första gången tog upp ett lån på 750 miljarder euro.
Ulf Kristerssons snålallians som kräver sänkning med flera hundra miljarder av nästa EU-budget kallar sig Förnuftiga sexan. Men resultatet lär bli att EU för första gången får inför nya EU-skatter för att stärka budgeten.
Det var på kvällen den 20 juli 2020 som statsminister Löfven(S) ringde till partiföreträdarna i riksdagens EU-nämnd och sa att han och de övriga i ”Frugala fyran” bytt fot och nu ville säga ja till förslaget till långtidsbudget för 2020-27.
Stefan Löfven varnade riksdagen för att säga Nej:
”Det skulle alltså innebära att om Sverige nu skulle säga nej skulle vi stå
ensamma”.
EU-nämnden lyssnade till Löfven: Ja till långtidsbudgeten, Ja till bidrag från återhämtningsfonden och Ja till att EU ska förhandla om EU-avgifter/skatter. Endast SD och V sa fortsatt nej.
Nu handlar rubrikerna och tv-inslagen från EU:s toppmöte återigen om den svårbegripliha dragkampen om långtidsbudgeten – den här gången för 2028-34.
EU-ledarna har unisont krävt att mer EU-miljarder måste satsas på att öka konkurrenskraften för att kunna stå upp mot USA och Kina. Fler EU-miljarder måste satsas på militär upprustning och stöd till Ukraina för att kunna stoppa Putinregimens imperialistiska planer.
Men när EU-kommissionen levererade ett förslag till ny budget i enlighet med de 27 ländernas krav var det flera regeringar som unisont ropade Nej. Svenska regeringen avfärdade förslaget omedelbart:
”Volymen på budgeten är alldeles för stor”, ”sade EU-minister Jessica Rosencrantz till SVT-Aktuellt.
Kommissionens förslag innebar en ökning av långtidsbudgeten från 1,02 procent av ländernas bruttonationalinkomst till 1,26 procent. Med en totalsumma för de sju åren på drygt 1 700 miljarder euro.
– På varje toppmöte de senaste sju åren har EU-ledarna deklarerat att vi behöver ”Mer Europa!”, påminde kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter fredagens toppmöte.
De ”rika” EU-länderna med Sverige, Tyskland, Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike kräver nedskärningar med hundratals miljarder euro. De har döpt sig till ”Förnuftiga sexan”. Och inget talar för att Socialdemokraternas Magdalena Andersson kommer att föra en annan linje än Ulf Kristersson om hon tar över som statsminister. Vi minns när hon som finansminister i Löfvens regering deklarerade att Sverige ska vara ”snålast i EU”.
Medan 17 medlemsländer kräver en större budget än vad kommissionen förslaget. De kallar sig likt i tidigare budgetstrider ”Friends of Cohesion”.
Samtidigt vill flera regeringar ha en snabb uppgörelse eftersom val väntar i flera länder, som i Spanien, Frankrike, Italien, Polen och Finland, där regeringarna inte vill framstå som de backar från sina krav.
Frankrikes president Emmanuel Macron ökadet trycket på övriga EU-ledare på toppmötet när han deklarerade att han inte kan skriva under någon EU-budget efter årsskiftet då valrörelsen för att utse hans efterträdare ska utses. Det skulle innebära att budgetförhandlingarna skjuts fram till efter 2 maj nästa år.
Men Macrons utspel är främst en varning till övriga EU-ledare att högerextrema Marine Le Pen kan bli Frankrikes nästa president och göra budgetförhandlingarna till ett ännu värre kaos. Le Pen har redan gjort till ett vallöfte att halvera landets EU-avgift.
EU-ledarnas ordförande Antonio Costa har nu tagit ledningen för budgetförhandlingarna och sagt att hans lösning är att ge EU rätt att ta ut skatter:
“We will be working with the Commission and with the member states to present a new updated package of new resources,” sade en av Costas rådgivare efter de misslyckades budgetförhandlingarna på toppmötet.
Det handlar om förslag på skatter på klimatutsläpp, tobak eller elavfall. På så sätt skulle mindre pengar behöva hämtas från avgifter på medlemsländerna. Medan EU-parlamentet föreslagit skatter på techjättarna, spelindustrin och kryptoförmögenheter. Det har beräknats att det kan ge EU nya inkomster på 6-30 miljarder euro per år.
Men flera länder, däribland Sverige, har tidigare avvisat förslag på att ge EU möjlighet ta in nya skatter, som en principiellt felaktig väg.
Under toppmötet uppgav dock diplomater från ”Förnuftiga sexan” att de var mer kompromissvilliga än ”Frugala fyran” 2020. Och att de sex ländernas regeringar är öppna för diskussioner om ”en del nya resurser” till EU-budgeten.
Sveriges stenhårda Nej kan ännu en gång omvandlas till ett Ja till ett nytt ekonomiskt instrument för att EU ska kunna utvecklas enligt de krav som EU-ledarna uttrycker när mötena inte handlar om budgetförhandlingar.
