Ursula von der Leyen vill leda EU-kommissionen i ytterligare fem år. Men för att bli omvald och sedan kunna få igenom några lagförslag behöver hon stöd av en stark majoritet i EU-parlamentet.
Von der Leyens senaste utspel visar att hon siktar på en bred allians – från neofascistiska Italien bröder under ledning av premiärminister Giorgia Meloni till De Gröna med Alice Bah Kuhnke.
Det var med knapp nöd Ursula von der Leyen blev godkänd i parlamentet 2019, med röstsiffrorna 383-327-33 (lade ner). Det krävdes minst 374 röster för att bli vald. Det kan jämföras med Jean-Claude Junckers 422–250 fem år tidigare.
Många parlamentariker från de tre traditionella mittenpartierna – konservativa EPP, Socialdemokraterna och Liberalerna – röstade Nej till von der Leyen för att demonstrera sitt missnöje mot hur EU:s stats- och regeringschefer nominerat henne. von der Leyen hade inte varit en av partiernas toppkandidater i EU-valet och borde därför inte utses till posten.
Men ”nödlösningen” von der Leyen utvecklades till EU:s ”Superwoman” för sitt sätt att leda EU under coronapandemin och i världens mobilisering mot Putinregimens krig i Ukraina medan presidenter och premiärministrar vacklat.
Nu ställer Ursula von der Leyen också formellt upp som toppkandidat för den största partigruppen i parlamentet, EPP. Och parlamentets krav på en av ”Spitzenkandidaten” ska bli ordförande för kommissionen har tonats ner när övriga partigrupper ställer upp lågoktaniga motståndare.
Men det räcker inte för att von der Leyen ska kunna känna sig säker på att bli omvald. Den här gången hotas hennes makttillträde av att hennes stödtrupper i parlamentet – de tre mittenpartierna – riskerar att minska i valet medan högerextrema EU-fientliga partier väntas gå framåt.
Opinionsmätningarna pekar på att de tre – EPP, S och Lib – fortsatt kommer att ha en majoritet av platserna i parlamentet. Men von der Leyen kan inte vara säker på mangrant stöd från dessa grupper. Det tidigare statsbärande gaullistpartiet i Frankrike, Les Républicains, har redan deklarerat att de inte kommer att rösta Ja till von der Leyen.
Därför försöker Ursula von der Leyen redan nu bygga en bredare allians inför den kommande mandatperioden.
Miljöpartiet och övriga i den Gröna partigruppen röstade emot von der Leyen 2019. Men den omfattande klimatlagstiftning som EU-kommissionen drivit fram gör att De Gröna nu gärna skulle vilja ingå i parlamentets ”regeringsallians” och kunna trycka på för att klimatpolitiken inte urholkas de kommande åren.
De Grönas ledare i parlamentet, Philippe Lamberts, hyllar EU-kommissionen som ”den grönaste någonsin” och von der Leyen som den bäste ordförande sedan Jacques Delors. Han vill se henne fortsätta leda kommissionen trots att hon tillhör konservativa EPP:
“If you want the Green Deal 2.0 to have any chance of getting off the ground it’s got to be with von der Leyen,” Lamberts said. “Like you need social democrats to sell socially regressive measures, you need an EPP person to sell the Green Deal to the EPP.”
De Gröna har förlorat väljarstöd i flera länder sedan valet 2019, men hoppas vinna över det spanska vänsterpartiet Sumar till sin partigrupp och därmed fortsätta vara en stark kraft i EU-parlamentet.
Men De Gröna ställer också krav på von der Leyen att hon ska fortsätta driva en radikal klimatpolitik. Inför EU-valet pågår en hård dragkamp inom hennes partigrupp, EPP, om delar av klimatlagstiftningen ska rullas tillbaka som flera högerpartier krävt.
Inför EPP-kongressens beslut om valmanifest, som ska tas i början av mars, föreslås dock fortfarande att slutdatumet för försäljning av nya fossildrivna bilar är 2035, enligt nyhetssajten Politico.
”The green deal for us is not a new ideology as advocated by the greens or the socialists, it is the hallmark of the more prosperous, innovative, competitive and sustainable Europe that the EPP envisions.”
Samtidigt skickar Ursula von der Leyen ut inviter högerut om samarbete. Hon säger sig vara villig att samarbeta med ”en del partier”. Hon radade upp villkoren för att få ingå i hennes allians:
“The cut-off line is ‘do you stand for democracy?’, ‘do you defend our values?’, ‘are you very firm in the rule of law?’, ‘are you supporting Ukraine’ and ‘are you fighting against Putin’s attempt to weaken and divide Europe?’And these answers have to be very clear,” she said.
Von der Leyen svarade inte på frågor om hon vill samarbeta med högergruppen ECR, där polska nationalistiska PiS och italienska Italiens bröder ingår, tillsammans med Sverigedemokraterna och Sannfinländarna. I stället talade von der Leyen om möjligheten att något parti från ECR går över till hennes partigrupp EPP efter EU-valet.
Det är en tydlig invit till Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som visserligen leder ett neofasticistiskt parti, men efter att hon tillträdde som regeringschef drivit en EU-positiv linje och stått i spetsen för stöd till Ukraina mot Putinregimen. På tvåårsdagen av Rysslands invasion skrev hon under ett tioårigt samarbetsavtal med Ukrainas president Zelensky.
Von der Leyen hinted that some members of the ECR group could be tempted to quit the ECR. “We do not know who is forming ECR after the elections. What groups will leave ECR and for example join EPP,” she said, without naming names.
Det har kommit dubbla signaler från andra ledare i EPP. Italienska Forza Italia, som ingår i EPP, vill diskutera fördjupat samarbete med ECR efter valet, enligt partiledaren Antonio Tajani. Medan EPP:s generalsekreterare Thanasis Bakolas avvisar samarbete högerut och förordar mittensamarbete med De Gröna.
Det är en riskabel strategi av von der Leyen att påbörja bygget av ”regeringsalliansen” redan före valet. Den kan haverera innan omröstningen om hennes eventuella omval börjat. S-gruppen väntas attackera EPP:s samarbete med de högerextrema hårt i valrörelsen. Och De Gröna protesterar högljutt mot von der Leyens inviter till extremhögern.
Men Ursula von der Leyen har nu i alla fall visat korten för de konservativa partierna i EU-länderna som är splittrade i synen på extremhögern vilken balansakt hon menar krävs för att förhindra att EU:s beslutsförmåga lamslås efter valet.
Och hon har visat väljarna för EU-valet hur bred politisk allians hon anser krävs för att kunna driva EU framåt de kommande fem åren.