Den här veckan börjar dragkampen om vilka som ska få de tunga och vilka som får nöja sig med tunna portföljerna i den nya EU-kommissionen. De flesta av de 27 regeringarna tycks tro att det därför är smart att nominera en man till EU-kommissionen.
Men oavsett hur jobben fördelas står det redan klart att kommissionen och hela EU de närmaste fem åren kommer att bli ”A One Woman Show” med Ursula von der Leyen i huvudrollen.
”VDL” som det heter i rubrikerna i EU-media har två år i rad utnämnts till ”The Worlds Most Powerful Woman” av tidskriften The Forbes. Och EU lär behöva mycket av denna ”power” för att klara alla hot som väntar.
Det är en dramatisk skillnad mot 2019 då von der Leyen kastades in som nödlösning när EU-topparna inte kunde enas om någon av kandidaterna till posten som ordförande för kommissionen. De var bara eniga om att de ville ha en svag ordförande.
VDL dömdes ut som den ”svagaste ministern i den tyska regeringen” av Socialdemokraterna. Hon tvingades lova tunga poster till Viktor Orban och andra högerregeringar för att få deras stöd.
VDL tvingades lirka med de kandidater till jobbet som ratats i sista stund. Socialdemokraternas Franz Timmermans och Liberalernas Margrethe Vestager fick extra fina titlar som ”Executive Vice President”, och övergripande ansvar för de stora klimatsatsningarna respektive digitalisering och konkurrensfrågor.
+ Men i den nya kommissionen som officiellt tillträder den 1 november finns det ingen som konkurrerat om toppjobbet med Ursula von der Leyen. Under de stora kriserna med coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har VDL klivit fram som EU:s stora problemhanterare medan medlemsländerna ofta stått handfalla och splittrade.
Det sägs att USA:s mångårige utrikesminister Henry Kissinger någon gång ska ha klagat ”Who do I call if I want to call Europe?” Numera vet Washington att det är VDL:s nummer de ska slå.
Bland kommissionens byråkrater muttras det över VDL:s toppstyrning och att hon lägger sig i smådetaljer. Bland de 26 andra ländernas kommissionärer klagas det över att VDL bara lyssnar till sina närmaste tyska rådgivare. Och medlemsländernas diplomater gillar inte att VDL offentliggör sina förslag innan hon lyssnat in EU-regeringarnas åsikter.
Men VDL:s arbetssätt som i mycket liknar den mest framgångsrike företrädaren på posten, Jacques Delors, lär de 26 kandidaterna hon nu ska intervjua få uppleva ännu mer av de kommande åren.
+ I EU-parlamentet godkändes ”nödlösningen” von der Leyen med bara åtta rösters majoritet 2019. Men i omröstningen efter det här valet fick VDL stöd av en betryggande majoritet, trots spekulationerna om att extremhögerns valframgångar skulle underminera hennes ställning. De EU-positiva partierna, inklusive De Gröna, har varit oerhört angelägna om att få ingå i VDL:s inofficiella ”regeringskoalition”.
+ Samtidigt har de som egentligen ser sig som EU:s självklara ledare – Tyskland och Frankrike – växande problem på hemmaplan och är dessutom så inbördes oense om EU:s inriktning att det har blivit upp till kommissionen med VDL i spetsen att hålla ihop och driva EU-projektet framåt.
Medan Tysklands Olaf Scholz och Frankrikes Emmanuel Macron satsade på att försöka charma de kinesiska ledarna krävde Ursula von der Leyen skärpta regler för handeln med Kina. Och kommissionen är nu på väg att driva igenom strafttullar på elbilar tillverkade i Kina.
+ Den som mest öppet försökt ta strid med von der Leyen om ledarposten i EU – Europeiska rådets ordförande Charles Michel – misslyckades. Han försökte in i det sista motarbeta hennes omval.
VDL kontrade när Michel presenterade den ”Strategiska agenda” för de kommande åren som han fått EU-ledarna att ställa sig bakom. VDL kallade den nedlåtande för en ”input” till hennes ”Political guidelines” som anger vilka lagar och förändringar som hon utlovar från den nya kommissionen under den kommande mandatperioden.
Charles Michels’ efterträdare Portugals tidigare regeringschef António Costa väntas vara mera samarbetsinriktad med von der Leyen.
I sina politiska riktlinjer utlovar VDL en rivstart från den nya kommissionen och höjer samtidigt kraven på EU-regeringarna för vad som krävs för att kunna möta hoten:
+ Inom de första 100 dagarna kommer en ”vitbok” om hur EU ska omvandlas till en ”verklig försvarsunion”. Med 500 miljarder euro i satsningar på utveckling av gemensamma försvarsmateriel de kommande åren. En försvarskommissionär ska inrättas för att samordna försvarssatsningarna.
+ Inom de första 100 dagarna ska ett program för en ”Clean Industrial Deal” läggas fram med storaindustrisatsningar med målet att minska beroendet av Kina och Ryssland och öka EU-ländernas konkurrenskraft. I offentlig upphandling ska EU-företag ha företräde. EU:s budget ska utökas med en ”Konkurrensfond”, ospecificerat hur stor.
+ Inom de första 100 dagarna utlovas en ny ”vision för jorbruk och livsmedel”. Efter de stora bondeprotesterna i våras är målet en plan som både gör jordbruket konkurrenskraftigt och att det ändå långsiktigt kan leva ”inom planetens gränser”. ”Orättvis handel” ska bekämpas.
+ Bland andra dyra satsningar märks en tredubblingar av EU:s migrationsmyndighet upp till 30 000 anställda för att stärka gränsbevakningen. Samarbetet med länderna i norra Afrika med mångmiljardinvesteringar ska utvecklas med en ”Medelhavspakt” och en kommissionär som ansvarig.
+ Europol ska bli ”a truly operational police agency” med en fördubbling av antalet anställda.
+ EU:s löfte om utvidgning med Ukraina, Moldavien och länderna på Västra Balkan ska genomföras. Och kandidatländerna ska snabbare få tillgång till EU:s fonder.
”De kommande fem åren kommer att definiera Europas plats i världen för de kommande fem decennierna”, varnar Ursula von der Leyen ödesmättat.
Och visst radar hoten upp sig:
-Rysslands krig i Ukraina som utmanar det demokratiska Europa. Hotet om ett fullskaligt krig i Mellanöstern med massflykt till Europa. Risken för ett tredje världskrig när konflikten mellan Kina och USA trappas upp. Valseger för Donald Trump innebär stora sprickor i det geopolitiska samarbetet mellan EU och USA, och Trump kan dra igång ett handelskrig med strafftullar mot omvärlden,
-Det växande stödet för högerextrema nationalister som i första steget hotar EU:s stöd för Ukraina om Ungerns Viktor Orban får sällskap på EU-toppmötena av bland andra Frankrikes Marine Le Pen. Och i nästa steg riskerar underminera demokratin när fler i Orbans anda vill bygga auktoritära långlivade regimer.
-EU-länderna riskerar att konkurreras ut av massiva subventioner i Kina och USA till gröna investeringar och nya teknologier, och i dragkampen om kritiska råvaror.
Men även om strålkastarna kommer att än mer intensivt kommer att riktas mot Ursula von der Leyen är dragkampen om posterna i den nya kommissionen inte ointressant.
+ Hur ska VDL hantera EU-regeringarnas vägran att nominera både en man och en kvinna som kommissionär som hon krävt?
Hittills är det bara fyra regeringar som levererat kvinnliga kandidater, utöver de båda toppjobben till von der Leyen och Estlands Kaja Kallas som utrikeschef och vice ordförande i kommissionen. Sverige har nominerat EU-ministern Jessika Roswall, Finland EU-parlamentarikern Henna Virkunnen och Spanien vice premiärministern och miljöministern Teresa Ribera. Medan Kroatien vill att Dubravka Šuica, vice ordförande och ansvarig för demokratifrågor i kommissionen ska få en andra mandatperiod.
+ Kommer VDL att ge en tung ekonomiportfölj till Italiens kandidat för att hålla sig väl med premiärminister Giorgia Meloni trots att hennes parti inte röstade för von der Leyen i parlamentet?
+ Vem får den viktiga posten som utvidgningskommissionär när EU ska uppfylla löftet att bana väg för Ukraina, Moldavien och Västra Balkan? Huvudkandidaten Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis hoppade av i helgen efter att president Gitanas Nausėda blockerat hans nomiering till EU-kommissionen.
+ Får Socialdemokraten Teresa Ribera posten som klimatkommissionär trots att hon kritiserat VDL för att vara beredd till eftergifter till extremhögern i klimatpolitiken?
+ Får Thierry Breton, fransk kommissionär för inre marknaden, en tung post som ger honom möjlighet att fortsätta striden för att skärpa kontrollen över sociala nätverk som X, Facebook och Tiktok?
+ Vilken post får Jessika Roswall i VDL:s andra kommission? Roswall är en ”lättviktare” jämfört med tidigare svenska kommissionärer, utan ministererfarenhet av lagstiftningsarbete eller erfarenhet från arbete i EU-parlamentet.
+ Kommer EU-parlamentet att godkänna Viktor Orbans nominering av en andra mandatperiod för Olivér Várhelyi? Han anklagas för att ha motarbetat Ukrainas närmande till EU som utvidgningskommissionär. VDL lär inte erbjuda Várhelyi att behålla portföljen, men frågan är om parlamentet accepterar honom på något post.
Många förvecklingar att vänta den här hösten. Stay tuned!
Prenumerera gratis. Skriv in din mejladress i rutan.