Tyske S-ledaren Olaf Scholz kallade det för Europas ”Hamiltonian Moment” och förutspådde Europas Förenta Stater när EU-ledarna för fyra år sedan enades om gemensam upplåning på 750 miljarder euro för att möta coronakrisen.
I dag är Scholz förbundskansler för en havererad regering på väg att röstas bort. Han orkade aldrig omsätta sina luftiga reformlöften i kraftfulla beslut.
Men Trumps valseger i USA med hot om stopp för Ukrainastöd, tillbakadragna trupper i Europa och strafftullar kan åter få EU:s ledare att inse det existentiella hot de står inför – och få dem att delta i en ”Hamiltonian Moment”.
Hamilton musikalen.
Donald Trump pekade i valspurten ut EU som en huvudfiende som han skulle ta itu med:
”The European Union sounds so nice, so lovely, right? All the nice European little countries that get together. But they don’t take our cars. They don’t take our farm products. They sell millions and millions of cars in the United States. No, no, no, they are going to have to pay a big price.”
”Super-Mario” Draghi fanns på plats när EU-ledarna möttes i Budapest för att förbereda sig för Donald Trump i Vita huset. Den tidigare ECB-chefen har varnat EU för en långsam sotdöd och en ”existentiell utmaning” där Europa hamnat långt på efterkälken i en rapport om EU:s konkurrenskraft.
Olaf Scholz, Ulf Kristersson m fl avvisade omedelbart hans förslag om gemensam upplåning på upp till 800 miljarder euro per år till forskning, investeringar för att kunna vända utvecklingen. Men Draghi påpekade när han anlände till krisstämningen på EU-toppmötet att läget för akuta åtgärder är än mer angeläget i dag:
”Some of [the report’s] suggestions … were urgent even before, because the European economy was stagnating; they are even more urgent today” .
För fyra år sedan var Olaf Scholz, då tysk finansminister, stolt över att ha förhandlat fram det historiska beslutet med gemensam upplåning till att möta den dramatiska ekonomiska nedgången på grund av coronakrisen. Han pekade på det historiska beslutet i skapandet av Amerikas Förenta Stater när den förste finansministern Alexander Hamilton 1790 ändrade maktbalansen och gav centralregeringen rätt att ta upp lån.
”I takt med att EU-samarbetet fördjupas borde upplåning på EU-nivån inte vara något tabu”, sade Scholz då.
Som förbundskansler för en misslyckad trepartiregering med inbyggda djupa motsättningar och drastiskt sjunkande väljarstöd har Scholz backat från sin syn på EU-samarbetet och inte förmått genomföra den ”Zeitenwende” han utlovat efter Rysslands invasion av Ukraina.
Samtidigt som hans makt över det egna partiet eroderat, där de ”proryska” krafterna stärkts, som med nye partisekreteraren Matthias Miersch som vill rehabilitera tidigare förbundskansler Gerhard Schröder som numera är en av Putins nära vänner.
Nu återstår bara frågan hur snabbt Scholz ska röstas bort. För Scholz-regeringens avgång innebär att EU:s ledande stormakt riskerar att stå utan politiskt ledarskap när Donald Trump tar över den 20 januari och EU mer än någonsin behöver kunna vara beslutsfört.
EU kommer att ha en stark ”regering” i Bryssel där Ursula von der Leyen stärkt sin roll inför sin andra mandatperiod. Men i likhet med tidigare EU-kommissioner måste ordföranden – vare sig hen heter Delors eller von der Leyen – ha några av EU:s stormakter bakom sig för att kunna driva EU framåt.
EU-kommissionen har förberett förslag hur Donald Trumps hot om strafftullar, indraget stöd till Ukraina mm ska mötas. Men med en regeringskris i Tyskland och en försvagad fransk president blir det mycket svårare att pressa nejsägare som Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike att ställa upp.
Därför kan valdatumet i Tyskland och en ny regering vara avgörande för om EU står splittrat eller enat för att möta Donald Trump-regimen.
EU-ledare som Polens Donald Tusk och Greklands Kyriakos Mitsotakis är i dag ledare för den stora gruppen av konservativa regeringschefer bland EU-ledarna som backat upp Ursula von der Leyen. Mitsotakis är en varm förespråkare för Draghis förslag och Tusk kräver upplåning till ett stärkt EU-försvar mot Ryssland.
Med tyska kristdemokraternas ledare Friedrich Merz som ny förbundskansler efter en beslutsoförmögen Olaf Scholz kan von der Leyens möjligheter öka att förverkliga stora delar av Mario Draghis plan, kanske till och med en ”Hamiltonian Moment” med gemensam upplåning till stärkt försvar och industrisatsning.
Friedrich Merz har också lovat skicka de långdistansrobotar, Taurus, till Ukraina som Scholz upprepade gånger vägrat ge klartecken för.
I EU-ledarnas gemensamma deklaration från toppmötet finns också vaga formuleringar med den inriktningen:
”The competitiveness challenges we face will require significant investment, mobilising both public and private financing. We will explore the development of new instruments. We will continue to work towards the introduction of new own resources.”
På den avslutande presskonferensen efter toppmötet nämnde von der Leyen inget om gemensam upplåning. I stället pekade hon på tre ”akuta” förslag från Draghis plan:
+ Gapet mellan EU och USA när det gäller att gå från uppfinningar till färdiga produkter måste minskas. Särskilt när det gäller digitala uppfinningar.
Kommissionen ska förenkla byråkratin med en EU-regelbok som alla medlemsländer frivilligt kan ansluta sig till.
+ Europas industri ska få stöd för övergången till miljövänlig produktion för att nå EU-målen till 2050.
+ EU:s strategiska säkerhet ska stärkas. Med handelsavtal med flera länder för att få tillgång till de viktiga mineraler som är nödvändiga för den gröna omställningen. Därtill en stor satsning på cirkulär ekonomi.
På journalisternas alla frågor om hur EU ska möta Donald Trumps hot var svaret från såväl Ursula von der Leyen som EU-ledarnas ordförande Charles Michel att man ska försöka ”bygga goda relationer” med Donald Trump och försöka förhandla fram bra avtal.
I Kiev väntar president Volodymyr Zelenskyy oroligt och irriterat på vilken uppbackning EU-ledarna är beredda att ge i kampen mot Putinregimen om Donald Trump gör verklighet av sitt hot att dra ner på stödet för att pressa Ukraina att ge upp stora dela av landet i ett ”fredsavtal” med Ryssland.
”Trump wants this war to be finished,” Zelenskyy said through an interpreter. “We all want to end this war, but a fair ending … If it is very fast, it’s going to be a loss for Ukraine.”
Prenumerera gratis. Skriv in din mejladress i rutan.